Bygg höghastighetsbana till Arlanda

Debattartikel i Dagens Samhälle - Flyget spelar en avgörande roll för Sveriges möjligheter att utnyttja globaliseringens potential. Därför är det märkligt att de planer som finns för framtidens nya järnvägssystem överhuvudtaget inte nämner Arlanda, landets enda internationella storflygplats.

Globaliseringen rymmer oerhörda möjligheter och utmaningar för Sverige. Redan i dag är Sverige en av de mest internationaliserade ekonomierna i världen. Sedan 1990-talets början har den svenska exporten i förhållande till BNP ökat från en tredjedel till hälften. Den accelererande informationsteknologin påskyndar globaliseringen och driver tillväxt och annan samhällsutveckling.

Att information färdas allt snabbare gör dock inte att behovet och nyttan minskar av att människor träffas på samma geografiska plats. Tvärtom – ökad handel och annat internationellt utbyte både förutsätter och skapar behov av fler fysiska möten mellan människor. Och ju mer arbetslivet och ekonomin handlar om specialiserad kunskaps- och tjänsteproduktion, desto mer relevant blir det för människor att träffas i verkliga möten.

Detta gör att flyget spelar en avgörande roll för Sveriges möjligheter att utnyttja globaliseringens potential. Därför är det märkligt att de planer som finns för framtidens nya järnvägssystem överhuvudtaget inte nämner Arlanda, landets enda internationella storflygplats.

Sveriges och Stockholmsregionens internationella tillgänglighet avgörs framför allt av hur många av flygbolagens direktlinjer som trafikerar Arlanda till och från andra länder. Och för att kunna attrahera fler direktlinjer krävs att människor i ett större område än i dag får acceptabla restider till flygplatsen. I konkurrens med exempelvis Kastrups flygplats behöver Arlanda fungera som förstahandsval för utrikesresor dit boende från stora delar av Sverige ska kunna ta sig med snabba kommunikationer.

Arlanda är i dag den snabbast växande flygplatsen i Skandinavien. Förra året gjordes 22,4 miljoner resor till eller från flygplatsen. År 2050 beräknas antalet flygresor på Arlanda uppgå till 35-40 miljoner årligen, och redan 2030 beräknas antalet arbetande på och kring flygplatsen överstiga 50 000 personer genom det offentlig-privata samarbetet kring Airport City Stockholm.

Arlanda blir med detta en allt viktigare motor för tillväxten såväl i Stockholmsregionen som i landet som helhet. En sådan utveckling leder samtidigt till ökade trafikflöden på befintliga vägar och järnvägar, trots att båda dessa transportslag redan i dag når kapacitetstaket under vissa tider på dygnet.

De planer på höghastighetståg som kommit längst gäller Ostlänken, en höghastighetsbana mellan Stockholmsregionen och Linköping. Samtidigt pågår diskussioner om höghastighetsbanor från Stockholm till Göteborg, Malmö och norra Sverige inom ramen för den så kallade Sverigeförhandlingen. Men ingenstans i dessa sammanhang nämns Arlanda.

Vi menar tvärtom att Arlanda borde vara en självklar utgångspunkt när kartorna ritas för framtidens höghastighetståg. Det är ett alltför snävt perspektiv att uteslutande utgå från dagens arbetspendlingsmönster. Höghastighetstågens styrka – och därmed samhällsekonomiska vinst – ligger i att kapa timmar på längre sträckor, inte i att kapa någon kvart på kortare sträckor mellan relativt näraliggande orter.

Fokus för framtidens höghastighetsnät borde därför ligga på hur restiderna kan minskas mellan Stockholmsregionen och Göteborgs- respektive Öresundsregionen. Först när antalet mellanstopp reduceras kan höghastighetstågets potential utnyttjas maximalt. I kombination med snabba regionaltåg innebär det en dramatisk förkortning av restiden för många resenärer. Ett sådant synsätt skulle bättre gynna även de orter där höghastighetståget inte stannar, genom de positiva effekter som den nya infrastrukturen för med sig för hela regionen.

Ostlänken ska enligt dagens planer sluta i Järna, fyra mil sydväst om Stockholm. Därefter gör den täta bebyggelsen det omöjligt att dra järnvägen så rakt som en höghastighetsbana kräver. Den resenär som ska till Stockholm måste efter Järna fortsätta på den befintliga järnvägen in till Stockholm, antingen med höghastighetståget i begränsad hastighet eller genom att byta till ett regionaltåg.

Med tanke på utrikesflygets ökande betydelse borde den naturliga slutpunkten för höghastighetståg söderifrån i stället vara Arlanda. Detta kan åstadkommas på flera sätt, exempelvis genom att bygga en järnvägens motsvarighet till Förbifart Stockholm väster om huvudstaden, från Järna ända fram till Arlanda. Ett annat alternativ är att låta höghastighetstågen passera genom Stockholm på befintliga spår fram till Arlanda.

Arlanda knyter samman Sverige med övriga Europa och resten av världen. En konkurrenskraftig internationell storflygplats är en nyckelfråga för Sveriges framtida möjligheter i en globaliserad värld. Och det är hög tid att flyg och tåg betraktas som komplement till varandra, istället för som konkurrenter. Regeringen och infrastrukturminister Anna Johansson bör ta initiativ till att Trafikverket och Sverigeförhandlingen planerar för Arlandalänken som Ostlänkens naturliga fortsättning.

• Parisa Liljestrand, kommunstyrelsens ordförande (M) i Vallentuna
• Klas Bergström, kommunstyrelsens ordförande (M) i Knivsta
• Lars Bryntesson, kommunstyrelsens ordförande (S) i Sigtuna
• Mathias Bohman, kommunstyrelsens ordförande (S) i Upplands Väsby
• Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Stockholm Arlanda Airport

Debattartikel i Dagens Samhälle, publicerad 2 juli 2015.